Vid lunch körde jag och mina tre killar till Bjärred för att hälsa på kusin Louise och moster Sofie! Åt lite lunch och lekte lite inne. Noel, Louise och Måns spelade Sims och Noel gjorde vår familj med alla 6 medlemmar, dvs även Vilja :-). Sen gick vi ut en sväng ner till stranden och bort till lilla bryggan. Några båtar låg kvar men inte många. Så himla härligt! Sen var det dags att skynda oss till Oxie. Louise och Sofie skulle passa Noel och Måns en stund medan jag pratade en stund med en barnpsykolog på BVC. Var jätteskönt att få prata med någon "proffesionell" om allt som hänt kring Nils. Hon visste inget om oss när vi kom och när jag berättat lite kort om allt Nils varit med om sina första månader med tre sjukhusperioder, operation och allt så blev hon jätteförvånad. Hon har jobbat mycket med så små barn tidigare och är jättebra på att snabbt bedömma hur dom mår psykiskt. Och när vi kom hade Nils precis vaknat och satt sen i bilstolen i vagnen en stund och var nöjd och glad och snackad lite. "Du måste ha gjort ett otroligt bra jobb" sa han förvånat "jag hade aldrig kunnat tro att han varit med om allt det". Jag sa att ja han mår ju bra men hon sa att han har ju trots allt varit med om så mycket och ändå verkar han så trygg, utåtriktad och nyfiken. Och då började jag ju såklart gråta och sa tack. "Tacka inte, jag säger inte det för att vara snäll utan det det säger jag utefter min erfarenhet med bebisar". Snacka om att det värmde mitt hjärta!! Är ibland otroligt jobbigt att inte känna att man förstår hur Nils funkar, hur han mår och vad man ska göra för att hjälpa honom. Så att få den bekräftelsen var otroligt skönt!
Published with Blogger-droid v1.7.4
